Den tredje hästen, Lombur, är som sagt mammas islandshäst. En liten, rund, och LAT häst som helst av allt vill slippa allt jobb så fort det är varmare än 15 grader, han fäller, eller av annan anledning inte känner för att röra på sig.

Han är lika gammal som mig, 18 år, och har bott i Sverige i snart 9 år, varav vi har ägt honom i 8.

 Han är egentligen en ultimat barnhäst, om man bortser från hur mycket det krävs för att få honom att röra sig om han inte har ridsällskap.

Men trots det så var jag jätterädd för att rida honom när jag var liten, haha! En gång "skenade" han med mej i låångsam tölt, men jag fick verkligen inte stopp på honom, han var så hård i munnen. 

En sak han dock inte gillar är att rida i paddock, han tycker det är jätteonödigt att bara gå runt, runt, i en ring utan att komma någon vart. Så tappar man fokuseringen i en sekund så börjar han bocka och sparka bakut för att få av ryttaren. Om man sedan åker i backen så står han så lugnt och fint tills man hoppat upp igen, allt för att vara till lags..och ramlar man inte av de första tre sprången så ger han upp och börjar lunka på igen! 

 

Nu är det inte ofta jag rider honom, han är bred och obekväm och nu när jag är van vid Latinas halvblodsgångarter är det inte alls kul att byta häst med mamma ;) 

 

Även Lombur är fux, om än mörkare än de andra. Och har bläs. Jag har bara haft fuxar faktiskt. :) /Vendela